Menu

Senaste kommentarerna

Följ Bergsbloggen

bloglovin

Följ Bergsbloggen

Följ Bergsbloggen via email

Fyll i din emailadress, så får du uppdateringar via din mailbox

Gör som 1 annan, prenumerera du med.

Bergsledare.com på Facebook

Klicka på bilden

Klicka på bilden

Besökare:


Hit Counter provided by Los Angeles Windows

© 2012 BlogName - All rights reserved.

Firstyme WordPress Theme.
Designed by Charlie Asemota.

En baguette i San Remo

24 juli, 2011 - Author: Lars Roslund - Comments are closed

Sommaren 2004

Vis av förra årets misstag med hotellet i Venedig, tog jag verkligen i, när jag bokade hotell året efter. Vi brukar se på ”Alla älskar Raymond” och just vid den här tiden hade dom åkt på semester till släkten i Italien – till en underbar liten plats nånstans vid Medelhavets kust. Tyvärr framgick det inte vad orten hette, utan det var bara att ta fram kartan, Internet och gissa. Till slut fastnade jag för en ort, San Remo, som verkade bra. För att undvika göra samma misstag som förra året med hotellet, slog jag på stort och bokade en 2-rums-svit med jacuzzi och hela millevippen OCH med garanterad utsikt över Medelhavet.

Jag hade lyckats övertala Inger om att vi skulle köra ner med vår 2-sitsiga sportbil, vilket innebar att packningen fick bli minimal eftersom den lilla bilen med den stora motorn har ett väldigt litet bagageutrymme. För att vara säker på att få plats med var sin liten väska, åkte vi till Burlöv Center och jag lämnade Inger ”i pant” i affären medan jag gick ut till bilen och testade. ”Du kommer väl tillbaka och löser ut henne”; sa expediten skämtsamt och med tanke på att jag 10 år tidigare blivit erbjuden en hel väskaffär OCH 17 kameler för Inger, när vi var i Marocco, så tyckte jag faktiskt det var ett ganska dåligt erbjudande! ;)

Jag planerade resan in i minsta detalj på GPSen. Tidig överfart med katamaranen till Sassnitz ett par timmar på autobahn genom gamla Östtyskland och sen nercabbat till övernattningshotellet i Schweiz. Jag hade planerat att vi skulle ”samla på länder” under den här resan – 7 på vägen ner inkl Luxemburg och Lichtenstein, där nere skulle vi besöka Monaco och San Marino och om vi sen orkade efter våra dagar i Kaprun, skulle vi ta Europas västkust hem – totalt 13 länder. Jättefräckt tyckte jag! Vi skulle sova 3 nätter i San Remo och sen ta oss till vårt favvisställe Kaprun, för att stanna där ytterligare 4 nätter innan vi åkte hem.

2-dagarsresan ner till San Remo var underbar.  Vädret var kanonfint och att köra nercabbat längs Medelhavskusten mellan Genua och San Remo var värt alla milen från Sverige. Hotellet i San Remo låg så där en 100 meter upp i bergen med en underbar utsikt över Medelhavet. Rummet – eller rättare sagt – sviten var precis som på bilderna på nätet. Detta skulle verkligen bli vår drömsemester i Italien med sol, bad och massvis av god italiensk mat!  – Det var ju för det italienska kökets skull vi hade valt Italien. – TRODDE JAG!

När vi hade checkat in, bestämde vi oss för att promenera ner till stan och köpa lite dricka och annat smaskigt. Vi fick reda på i receptionen att det bara var att följa gångstigen ner….. ”Gångstigen” var en stenbelagt stig med cirka 2 meter höga murar på bägge sidor. Själva gångvägen var väl knappt 2 meter bred och större delen av den halvtimmeslånga promenaden ner gick vi i gassande medelhavssol. Det var varmt och då menar jag VARMT! Inne i den där rännan var det nog minst 50 grader, så när vi kom ner till centrum, såg jag ut ungefär som om jag hade sprungit en halvmara. Om jag var lite svettig då, var det ingenting mot hur jag var, när vi hade konkat upp ett par kassar med dricka på vägen tillbaka till hotellet. Då såg jag säkert ut som om jag hade duschat med kläderna på!

Efter en dusch i massageduschen och en kall god pilsner på balkongen gick ve efter ett par timmar ner till hotellets restaurang för att att middag. TRODDE VI! Vi blev stoppade i dörren och hovmästaren pekade på mina fötter och sa att man fick inte lov att äta i restaurangen med sandaler på fötterna! Jag trodde inte mina öron. Slips och kavajtvång har jag ju hört talas om, men det här var ju löjligt. Jag försökte förklara att vi hade kört ända från Sverige med var sin liten resväska, att vi var på sommarsemester vid Medelhavet och jag lovade att inte lägga upp mina sandalklädda fötter på bordet, så att det störde nån annan middagsgäst, men ingenting hjälpte. Vi fick inte komma in – eller jag åtminstone. Nåväl, det finns väl säkert nån trevlig restaurang nere i centrum, tänkte vi och begav oss mot den där ”stigen ner” igen. Seneftermiddagssolen vid Medelhavet är varm! Dessutom satt det säkert kvar bastuvärme i de där murarna från hela dagens solgass,  så när vi kom ner för andra gången var jag fullständigt genomsvettig igen! Ja sa till Inger att jag vägrade gå och sätta mig på en restaurang, som jag såg ut, så vi fick gå in i den där affären igen och införskaffa oss ett par baguetter. När vi en timme senare var tillbaka på hotellet, genomdrypta av svett brast det fullständigt! Jag hade fått nog! Jag letade upp telefonnumret till vårt favorithotell i Kaprun och ringde och frågade om vi kunde komma ett par dagar tidigare än planerat och det var inga som helst problem. Sen gick jag till receptionen och sa ”Det här skithotellet är inte alls vad vi förväntat oss, så vi åker redan i morgon bitti”. ”Tyvärr måste ni betala för två nätter”, sa den stackars flickan i receptionen. ”Det skiter jag i”, sa jag. ”Vi tänker inte stanna på det här urusla stället mer än nödvändigt”.

Så efter en god natts sömn i jättesköna sängar i den luftkonditionerade sviten, tankade vi bilen  och lämnade ”skithotellet” utan att ha varit i vare sig Monaco eller San Marino och startade de knappt 100 mil långa resan mot Österrike och Kaprun. Jag hade självklart sett till att färden skulle gå längs ”raka” streck på kartan, dvs stora breda fina vägar och så långt från Grossglockner som möjligt, även om jag hade tyckt det hade varit häftigt att få åka den vägen i vår sportbil!Äntligen skulle vi få komma tillbaka till vårt favoritresmål, visserligen inte vid havet, men med pool och utan en massa löjliga klädesregler i hotellrestaurangen – TRODDE VI!

Det tar ganska lång tid att köra 93 mil över berg och genom dalar, så vi var framme ganska sent i Kaprun. Den sista delen av resan var inte så himla trevlig, för det hade börjat regna och mörkret hade lagt sig över Alperna och då är det inte lika roligt att köra sportbil i bergslandskap, även om bilen så klart HAR tak också. Jag vill minnas att vi var framme vid 9-tiden och att vi var jättehungriga. Kaprun är ju i första hand en vinterskidort, så halva byn är stängd under sommarhalvåret, men vårt hotell och dess restaurang var öppna. Vi slängde in våra små väskor på rummet och gick genast ner för att få lite mat i magen. Antingen så var alla på hotellet jättebra skådespelare, eller så kom dom verkligen ihåg oss från året innan, för vi fick ett nästan kungligt mottagande. ”Welcome back Mr and Mrs Roslund” sa man i receptionen och ”Welcome back Mr nad Mrs Roslund” sa hovmästaren innan hans blick stelnade när han tittade på mig…..

Det visade sig att det hade hänt en ganska viktig sak sen förra året: Hotellets restaurang hade fått en ny ägare och denne fjåne hade kommit på att man nog inte skulle få äta middag inne i restaurangen iklädd shorts! Däremot gick det bra att sitta i dessa benlösa byxor på restaurangens uteservering. Nu var det bara så att det regnade som om himlen hade öppnat sig och jag hade inte packat ner några långa byxor i min lilla väska! Jag trodde inte mina öron! För andra gången på två dygn blev jag inte insläppt i matsalen pga min semesterutstyrsel. Hovmästaren var alldeles olycklig. ”I’m very sorry Mr Roslund” – MEN sen kom han på lösningen: han frågade om vi hade något emot att äta middagen på vårt rum och det hade vi så klart inte. Så på bästa långfilmsvis knackade det snart på dörren och in rullades en vagn med en god middag!

Dagen efter gick jag till ortens ”ICA-butik” och hittade ett par långbenta byxor, som jag aldrig behövde använda eftersom vädrets makter såg till att vi fick en molnfri vecka med underbara kvällar. Det blev en helt underbar resten-av-veckan med sol och bad och vila och dessutom var det ju där som jag hittade…..

 

 

 

 

Categories: Annat


Hit Counter provided by Los Angeles Windows