Menu

Senaste kommentarerna

Följ Bergsbloggen

bloglovin

Följ Bergsbloggen

Följ Bergsbloggen via email

Fyll i din emailadress, så får du uppdateringar via din mailbox

Gör som 1 annan, prenumerera du med.

Bergsledare.com på Facebook

Klicka på bilden

Klicka på bilden

Besökare:


Hit Counter provided by Los Angeles Windows

© 2012 BlogName - All rights reserved.

Firstyme WordPress Theme.
Designed by Charlie Asemota.

Resan del 10

24 juli, 2011 - Author: Lars Roslund - Comments are closed

Min första och hittills enda ”privatsittning”

Efter den omvälvande dagen när jag blev ”omvänd” ligger resten av veckan väl dold i nån form av minnesdimma. Ibland undrade jag om det verkligen var jag, som satt på min stol eller om det var någon annan. Tankarna fladdrade hit och dit och överallt och ingenstans. Dagarna var fyllda av aktiviteter och endast en del av dessa minns kvar på min hårddisk i huvudet.Ett par saker har dock fastnat och har för evigt etsat sig fast i mitt minne:

Vi skulle parvis ha privatsittning dvs förmedla budskap från den andra sidan. Jag visste det redan innan vi blev indelade i par – att jag skulle bli ihopparad med Nina. Redan från första stund retade jag mig på henne. Hon var alltid sist in till lektionerna, precis så där en minut efter att vi skulle starta. Terry är väldigt noga med tiden men det stuntade hon i. Hon hade dessutom haft Terry hemma hos sig med Det Okända. Och visst blev det så – Jag och Nina! Jag var helt övertygad om att det inte skulle spela nån som helst roll vad jag sa OM jag mot förmodan skulle få något att förmedla. Hon skulle i alla fall säga att hon inte fattade ett dugg av vad jag sa. Men skit samma tänkte jag, det kommer väl inga budskap från mig i alla fall så jag blundade och försökte…

Helt plötsligt började det brinna och det fanns brandmän överallt! Alltså inte på kursgården utan jag såg det framför mig som i en dröm, fast jag var vaken. Jag såg hur brandmännen tittade in genom ett fönster, men det enda de såg var ett element och det var där det brann! Det såg ut som ett tygstycke som hade tagit eld. jag babblade och babblade. Orden bara rann ur min mun. Helt plötsligt hör jag Viktorias röst: ”Ni glömmer väl inte att fråga lite då och då om er klient förstår vad ni förmedlar” SHIT! Det hade jag glömt! Jag hade bara snackat hela tiden glad i hågen eftersom jag faktiskt hade fått något att förmedla så jag frågade Nina ”Förstår du något av vad jag säger?” ”Inte ett ord!” sa hon! Jaha, så var den dagen förstörd! Jäkla Nina! För inte var det mitt fel, väl??

Så abrupt slutade min första och hittills enda privatsittning – fullständigt fiasko! Jäkla Nina! Det var hennes fel! Och Terrys! Varför skulle han tvunget para ihop oss två? Jag som nästan trodde att jag kunde! Jäkla Nina! Henne skulle jag se till att jag aldrig mer skulle träffa! (HAHA! Trodde jag! Vänta bara tills jag skriver om nästa kurs!)

Tror du historien slutar här? Fel fel fel! Förra året, när jag satt och jobbade med Terrys Facebooksida och skulle lägga ut att det gick en repris av Det Okända på TV och att man kan se gamla program på TV4 Play på nätet så fanns det där mitt framför näsan på mig. Avsnittet med Nina! Hon var sedan länge förlåten och mitt försök att leka medium hade jag också förträngt, så jag klickade på ”Play” och tittade. Det skulle bli kul att se en gammal kurskamrat på Webb-TV. Helt plötsligt fanns det där mitt framför näsan på mig: elementet! och Nina som berättade om en liten eldsvåda eller nåt med ett tygstycke! Jäkla jäkla Nina! Det var ju precis det jag hade sett och berättat för henne! Fattade hon inte det? För inte kunde det väl vara så att jag inte hade förmedlat budskapet på ett tillräckligt bra sätt?

Ankan i dammen har inget som helst med historien att göra. Jag köpte den till Terry som avskedsgåva när kursen var slut och den bodde faktiskt i hans damm i ett par år. Den är av gummi om du undrar!

 

Categories: Resan


Hit Counter provided by Los Angeles Windows