Menu

Senaste kommentarerna

Följ Bergsbloggen

bloglovin

Följ Bergsbloggen

Följ Bergsbloggen via email

Fyll i din emailadress, så får du uppdateringar via din mailbox

Gör som 1 annan, prenumerera du med.

Bergsledare.com på Facebook

Klicka på bilden

Klicka på bilden

Besökare:


Hit Counter provided by Los Angeles Windows

© 2012 BlogName - All rights reserved.

Firstyme WordPress Theme.
Designed by Charlie Asemota.

Resan del 16

16 september, 2011 - Author: Lars Roslund - Comments are closed

Personlig Utveckling och Intuition

Det är nu inte klokt vad jag glömmer fort! När jag tänker tillbaka på min andra kurs i Fanthyttan, så upptäcker jag att jag knappt kommer ihåg nåt! Vad gjorde vi egentligen där uppe under 3 träffar? Jag kommer ihåg så himla roligt vi hade på kvällarna, men vad gjorde vi under lektionerna? Kanske är det så att jag har förträngt det – vi jobbade ju trots allt med personlig utveckling! ;)

Redan ett par veckor innan kursen fick jag ett samtal från en tant som hette Rose-Marie (som vanligt ett fingerat namn). Hon hade svårt att ta sig till skolan och hade ringt dit och då hade dom där uppe föreslagit att hon skulle ta kontakt med mig och höra om jag kunde hämta upp henne på vägen. Hon bodde i Småland, ganska nära E4:an, så det skulle inte bli en så där himla stor omväg för mig. Efter ett par timmars monolog, där jag fick veta i princip allt om Rose-Maries liv, sa jag ”JA”, så att vi kunde avsluta samtalet och jag kunde få vila mina öron. Jag hade redan bestämt att jag skulle samåka med Micke som bodde i norra Skåne, så jag tog kontakt med honom och berättade den glada nyheten.

Den 8 mars 2007 vid 10-tiden startade jag nästa etapp på min personliga resa, när jag lämnade Staffanstorp med väskan packad för 4 dagars mangling uppe på Byskolan. En dryg timme senare hämtade jag upp Micke och vi fortsatte resan mot Småland, där Rose-Marie skulle bjuda på lunch innan vi alla tre fortsatte vår resa mot Närke. Efter en god lunch tillsammans med Rose-Marie och hennes gubbe hoppade vi in i min bil och då började hon prata! Jag tror hon andades nånstans i trakten av Örebro annars så pratade hon konstant! Som tur var så kunde jag koncentrera mig på bilkörningen, så det var Micke, som fick passa på att inflika ett ”jaha” eller ”ojdå” eller nåt sånt, när hon gjorde en halvsekunds paus en gång i halvtimman. Vid 4-tiden var vi framme i Fanthyttan och Micke och jag rusade in på pojkrummet och lade oss alldeles utmattade på våra sängar och hade en hel del att småprata om!

Vi var 4 grabbar, som skulle gå denna kurs och vi hade blivit strategiskt placerade mitt emot Terrys rum – vid den här tiden bodde han i ett av rummen på skolan. Den siste som kom var Ola, som hade blivit ditskickad av sin fru ;). Han frågade var vi hade lyckats få ta i kaffe och vi förklarade att det fanns färdiglagat i köket och han gick dit – men kom tillbakaspringande efter 30 sekunder alldeles vettskrämd och for upp i sin säng: ”Han är i köket! Han är i köket!” sa han. ”Vem då” undrade vi så klart. ”Terry!”. Jag kom ihåg den känslan från mitt första möte med Mr Evans på sommarveckan!

Efter den sedvanliga välkomstmiddagen, var det så dags att starta kursen klockan halv åtta. Terry hälsade alla välkomna och förklarade att en av deltagarna var lite försenade och efter en stund öppnades dörren och där stod hon! – Nina! Våra vägar möttes igen!

Categories: Resan


Hit Counter provided by Los Angeles Windows